pedagogikfia.blogg.se

Jag skriver om mina frågor och det jag läser under mina studier i pedagogik påväg mot kandidatexamen.. Självklart skrivs det även om mig, min situation som mamma varannan vecka och hur min fribromyalgi påverkar mig och min/vår vardag..

Learning to Labour av Paul Willis

Kategori:

”Fostran till lönearbete” är en etnografisk studie om en kamratgrupp bestående av tolv arbetarklasspojkar i industristaden Hammertown. Pojkskolan är en klassisk arbetarklasskola med gott rykte. Paul Willis samlade in materialet mellan åren 1972 till 1975, och han följde pojkarna under de tre sista terminerna på skolan och de sex första månaderna in på arbetslivet.

I boken nämns pojkarna som ”the lads”, vi väljer att kalla de ”gänget”. Gänget är ett klassiskt exempel på bråkiga pojkar, som hörs mest, syns mest, bråkar på lektionerna och har en rasistisk och sexistisk framtoning. Den största anledningen till att Gänget går till skolan är för att ha roligt och det är även deras största driv i livet. Livet ska vara roligt för att vara meningsfullt. Skratt används som ett tecken på status och i flera intervjuer med pojkarna uppkommer meningen ”vi kan få dem att skratta, de kan inte få oss att skratta”. För att vara en del av ett gänget måste man bidra till skratt.

Det är viktigt att representera manlighet. Man ska inom gänget vara sexuellt aktiv, självständig och visa styrka. Trots deras unga ålder, runt 14-15 år, går gänget ofta på pubar, barer och dricker alkohol. Alkohol förekommer även under skoltid, allt för att trotsa lärarna och systemet som motstånd mot auktoriteten. De bryter mot regler, skolkar och några av dem gjorde inbrott i skolan. Det blir inga ordenliga konsekvenser av deras handlingar. I en intervju med en lärare skrivs det om hur svårt det är att hitta ett straff som ger effekt. Lärare och rektorer har begränsade sanktioner och straff att ta till, så det krävs att de används vid rätt tidpunkt. Gänget vill bevisa att de är fria och följer sina egna regler. En del kriminalitet sker även i behov av pengar. Pengar anses vara något viktigt. Många i gänget jobbar extra, för att kunna leva den livsstilen och ha de nöjena som de vill. Jobbet är på riktigt och skolan en ofrivillig semester.
Gänget anser sig vara bättre än de “duktiga” eleverna på skolan. De är modiga, beslutsamma och får genom det livet de lever erfarenheter som de andra eleverna saknar. Erfarenheterna värderar de väldigt högt. De har en överlägsenhet mot andra elever på skolan eftersom de är sexuellt aktiva. Kvinnor ses som ett sexobjekt, som alltid ska vara tillgängliga för männens behov. Skaffar någon flickvän är det viktigt att hon är oerfaren men attraktiv samtidigt som hon ska sköta hemmet.
Jargongen inom gänget är väldigt hård, brutal och de driver ständigt med varandra. Man ska tåla att andra inom gänget hånar en. Våldet är det mest grundläggande i gängets överlägsenhet. En kväll på staden är det inte ovanligt att de kastar glasflaskor på varandra eller provocerar fram ett bråk med andra grupper. Kvällarna slutar ofta våldsamt.

Kopplingar till fabrikskulturen:
Det finns en koppling mellan hur gänget beter sig, ser på livet och fabrikskulturen. Deras språk och erfarenheter liknar dem som finns på verkstadsgolvet och är något som eftersträvas av dem som vill förbli en del av arbetarklass-kulturen. Killarna ska låta och bete sig på ett bestämt sätt för att klara av det tuffa jobbet och klimatet i fabriker.

Rasism:
Gänget uttrycker sig rasistiskt om elever med annan etnicitet för att framhäva sin höga position. De anser sig vara smartare och mer underhållande än de elever de ser som annorlunda. Killarna trycker ner dem med glåpord och våld.

Föräldrarna:
Skolan försöker att få gängets föräldrar att reagera genom brev med information om hur killarna har misskötts sig. Detta ger inte några resultat eftersom föräldrarna inte ser något fel med att stå upp för sig själv och agera ut på det sätt som deras barn har gjort.

Syo och vägledning:
Skolan erbjuder karriärvägledning till eleverna och lärarna påpekar ofta att en dålig attityd inte passar i arbetslivet och att sättet gänget beter sig på kommer försvåra deras chanser att få och behålla ett jobb. Gänget motsätter sig detta och är negativt inställda till karriärvägledning som de påstår inte förstår verkligheten och anser att lärarna försöker ändra på dem som individer så de ska passa in i en mall och bli mer som de “duktiga eleverna”. För gänget så spelar det inte roll vilket jobb de får, bara det är bra betalt och “manligt”.

Statistik:
Efter skolans slut får alla i gänget tämligen lätt jobb. Ett år senare har hälften av dem slutat sitt första jobb. Två har sitt tredje jobb och två har för tillfället inget arbete. Killarna i gänget tar lätt på att byta arbete. Ironiskt nog när verkstadsgolvet har blivit en fängelse, precis som skolan var tidigare var för dem, är enda lösningen utbildning och den vägen är redan stängd.

Paul Willis analys och perspektiv:
För att beskriva gruppdynamiken nämner Paul Willis begreppen genomskådande och begränsningar. Willis menar att Gänget genomskådar instutitioner som skolan och sina möjligheter i den och den här förmågan eftersträvas av Gänget, vilket i sin tur leder till begränsningar till att utvecklas fullt ut. Detta leder att det finns ett ögonblick där arbetskraften representerar frihet och val, vilket på samma gång den innebär en exakt inplacering i ett system som utsuger och förtrycker arbetarklassen. Möjligheten till verklig social rörlighet uppåt verkar så avlägsen att den är meningslös. Willis anser att det är ett vanligt misstag inom skolan att sociala möjligheter kan skapas genom utbildning. Möjligheterna skapas enbart av ekonomins sug uppåt och då för en väldigt liten del av arbetarklassen. Diplom och certifikat bidrar inte till att flytta upp arbetarklassen utan endast behålla de som redan är i toppen.
Sexismen spelar en viktig roll av reproduktionen av ett klassamhälle. Samhället delas upp i två kategorier; “händiga” och “klyftiga” varav det händiga och kroppsarbete förknippas med manlig överlägesenhet och det klyftiga och intellektuella arbetet förknippas med kvinnlig underlägsenhet. Detta förhindrar att den manliga arbetarklassen känner sig förtryckta. Intellektuellt arbete blockeras för Gänget eftersom det ses som feminint. Om kvinnligheten omvärderas skulle man även behöva omvärdera det intellektuella arbetet, vilket skulle leda till en försämring av mannens status och det maskulina arbetet. För Gänget var det viktigt att mannen stod för familjeförsörjningen och kvinnans arbete var endast en liten extra inkomst. Återigen för behålla sin överlägsenhet.

Rasismens hade också en stor del i reproduktionen av klassamhället. Vissa immigrerade rasgrupper tog hårdare och otrevligare jobb som därmed också ansågs vara maskulina. För att bibehålla den rådande hegemonin och förhindra konkurrensen om manligheten fick de jobben lägre status och sågs som smutsiga.

Påtryckningar från föräldrar och vännerna påverkar också Gängets beslut om yrkesval. Kulturen tillåter inte att man läsa vidare eller att man är duktig i skolan. De litar inte på skolan och känner att de inte hör hemma i kontexten. I en av gruppintervjuerna berättar en av killarna att han hade velat bli juvelare, men får direkt kritik från de andra i Gänget som trycker ner honom. En av killarna berättade också att han blev hånad av sin pappa för att han presterade i skolan.


Paul Willis åtgärder:
Man ska se potentialen som finns under attityden och beteendet, samt försöka se det positiva i kulturen och se vad det kan ta med sig istället, för att reagera negativt. Försöka hitta undervisningsvägar som passar deras syn på auktoritet och lärande. Använd det kulturella perspektivet som en hjälp för att kunna se, hjälpa och anpassa undervisningen. För att få med sig Gänget i undervisningen krävs det att lärarna ser hur skolan fungerar utifrån Gängets perspektiv. Små klasser, jobba i grupp och undervisningen måste ge dem något som de tycker är viktigt. Vinkla undervisningen så att den blir meningsfull och ifrågasätt samt synliggör deras synsätt. Uppmuntra till återupptagna studier för arbetarungdomar och arbeta för högre studiebidrag för den kategorin. Paul Willis nämner att en av sina åtgärder är att lärarna och skolan skulle kunna ändra lärardefinitionen genom att uppmana till att delta i utbildningsprogram. Det är viktigt att erkänna att dessa åtgärder endast innebär förbättringar.

Analys och kritik:
Det som vi tycker är viktigt att nämna i Willis studie är att det inte handlar om att se ner på arbetarklassjobb utan belysa reproduktion av klassamhället. Gängets val av arbete är inte ett fritt eller aktivt val trots att det för Gängets del kan upplevas så. Willis har rätt i att skolan är en medelklass institution som gynnar medelklassen. Gänget kan inte klara sig i skolan, och skulle de vilja klara skolan behöver de vara så mycket bättre än de andra eleverna. Dessutom såg industrierna någon positivt med att arbetarna inte var utbildade, då de inte hade möjlighet att ifrågasätta sin lön och ställa krav.
Gänget har på grund av sina begränsningar i samhället inställningen att jobbet ska vara tråkigt och något man gör endast för att tjäna pengar. På det viset blir de alienerade i sin arbetssituation, där de inte utvecklas och det leder inte till ett livslångt lärande.
Vi anser att Paul Willis har gjort en intressant studie som belyser arbetarklassen och även skapar förståelse för dess reproduktion, vilket fortfarande är relevant i dagens samhälle. Dock tycker vi att hans studie är begränsad, genom att att det bara är fokus på vita killar i en speciell skolan. Boken tar inte upp något om andra etniska grupper eller något om den kvinnliga arbetarklassen.
Paul Willis går inte till botten om varför vissa elever kan underkasta sig lärare och feminismen. Varken han eller Gänget i frågarsätter Gängets kultur.
Även om Willis studie fortfarande är relevant, finns det delar som inte riktigt går att applicera på dagens samhälle. Förändringarna på arbetsmarknaden leder till att det i dag inte hade varit lika lätt för pojkarna att få arbete.

Kritik utifrån andra perspektiv:
Paul Willis har ett marxistisk perspektiv men vilar även på Bourdieus kapitalbegrepp. Dock var Bourdieu inte publicerad på engelska och inte tillänglig för Willis för en fördjupning. I Willis åtgärder kan man se liknande teorier som Dewey och Vygotskij står bakom. Det handlar om att ge en meningsfull skola där praktik och teori jobbar tillsammans. Det gäller även för lärarna att ha förståelse för språket och kulturen Gänget använder.
Dess motsats är Behaviourismen som utgår från individen istället för gruppen, och teorin vilar på att varje individ är kapabel till att utvecklas och ta till sig avancerad kunskap. Detta går emot Willis påstående om arbetsklassens disposition till arbetsklassjobb. Behaviourismen sätter inget värde på personliga värderingar som en klasskultur ska vara baserat på, och därmed ogiltiggör själva tanken om en arbetarklasskultur som leder till arbetarklassjobb.

“Monday morning need not imply an endless succession of the same Monday mornings”(Willis, 1977 s 192)

Kommentarer


Kommentera inlägget här: