pedagogikfia.blogg.se

Ja vi kollar runt och vi har kollat mycket.. Men nu har vi hittat vårt område där vi vill bo.. När man kommer dit, vägarna smalnar och när man går ur bilen så är det tyst.. Så härligt! Vi ha även hittar en tomt där som är fantastisk och då bygga men vi väntar med att bygga.. Det är ett jätte projekt å då är vi fast här i 1år till, att flytta till ett bobart hus först, känna av vibbarna och verkligen veta området och exakt vad vi vill ha även om vi vet vilket hus.. Så kan det även underlätta att jag är klar med skolan.. Så nu ska vi kolla på huset igen nästa vecka och hoppas säljarna går med på att sänka priset men 1/5miljon så är vi överens å kan flytta in till sommaren, gött!! Haha annars får vi ta tag i nästa hus som kommer ut.. Men det är väldigt spännande att vara med i en process, man lär sig mycket.. Och jag är verkligen kär i den lilla stugan å berget där jag å William kan klättra och ha härlig utsikt över havet, picknick ja tack! Nu ska det packas för imån åker vi till Fredrikshamn och dabhotellet, så härligt med en minisemrester, underbart!

Kram

Lärande kan ses på många olika sätt och utifrån olika perspektiv. Jag ska ta upp två olika perspektiv att se på lärande samt utveckling på. I texten behandlas lärandet inom vårdjobbet där det synliggörs hur man kan se perspektiven i detta sammanhang.  

John Locke

John Locke (Phillips & Soltis, 2010) var en filosof, som utvecklade en teori och kom att ha inflytande på den moderna psykologins tidiga utveckling. Enligt Locke kom barnet till världen som ett oskrivet blad. Han menade även att barn föds med vissa biologiska förformade förmågor som är overksamma från födseln. Han ansåg att de psykiska förmågor, som är en förutsättning för att lära var inbyggda och ingår i vår biologiska utrustning som människor.  Under barnets uppväxt börjar barnet via sina sinnen, hörsel, lukt, syn, smaker och beröringar, skaffa sig enkla idéer vilket ger erfarenheter av omgivningen. Detta är ett resultat av olika sinneserfarenheter, som vi kan använda oss av i livet. Vi har nämligen minnet, som hjälper oss komma ihåg de olika erfarenheterna. Barnet kommer successivt använda sina förmågor tillsammans med abstrakt tänkande. Med tiden byggs små enkla idéer upp, som bildar sammansatta idéer, tillsammans med olika känslor dit t.ex. vrede eller kärlek kan räknas. Med dessa idéer, som förvärvas hela tiden och skapar olika sorters erfarenheter. Locke menar med detta att om man saknar vissa erfarenheter kan man inte utveckla en förståelse i helhet. Det har bidragit med att vi idag lättare kan förstå att vi har olika förutsättningar för lärandet.  Man kanske behöver ha sett havet, för att förknippa färgen blå med havet. Har du som stadsbarn inte sett en ko, hur ska du då kunna ta till dig kunskap om hur en ko ser ut. Hur och vart de bor, äter eller är uppbyggda på ett riktigt sätt? Lärarna måste vara uppmärksamma på vilka sinneserfarenheter barnen i en klass har för att de ska kunna ta till sig kunskapen på rätt sätt.

Kritik

Lockes teori bygger på ett passivt lärande där barnet själv inte söker kunskap utan får den kunskap, som ”serveras” via erfarenheter, som sker runt om barnet. Han missade då något viktigt vilket är att kunskap är ett resultat av interaktion mellan den lärande och omgivningen. Hans teori stöter även på motstridigheter inom psykologin, bla genom att det inte alls är klart att erfarenheter kommer till oss och förbinds till meningsfulla sammanhang. Om nu allt hängde samman så lätt med, enkla idéer som ger erfarenheter, bildar ett sammanhang, som sedan ger mening. Då skulle lärande vara väldigt lätt, vilket det inte är. Man behöver inte bara kunna bokstäverna i alfabetet för att förstå ett ord, det krävs mycket mer kunskap.

John Dewey

John Dewey (Phillips & Soltis, 2010) var en filosof från USA, som har stort inflytande på utbildnings området. Dewey menar bland annat att tänkande och lärande är förmågor, när de utövas integrerar vi på ett aktivt sätt med omgivningen. Dewey är lite av Lockes motsats då han förespråkade aktiva metoder i skolan för att göra lärandet meningsfullt. Han ansåg att elevernas situation i skolan skulle anpassas efter deras intresse och erfarenhetsområde. Han motsatte sig inte att eleverna skulle få information av en lärare utan att eleven måste få kämpa lite själv med ett problem. Det är först då det kan sätta sig på minnet och bilda varaktig kunskap. Tänkandet börjar först när en elev ställs inför ett verkligt problem. Då sätts medvetandet i rörelse och man använder sig av tidigare kunskap för att få svar på problemet. En handlingsplan och en hypotes utvecklas, hypotesen testas. Lyckas man lösa uppgiften där har man lärt sig något. Dewey var en stor förespråkare av det sociala perspektivet:

”Individens reaktioner blir intelligenta eller meningsfulla helt enkelt därför att han lever och agerar i en omgivning som är full av accepterande meningar och värden” (Phillips & Soltis, 2010 s. 89)

Dewey ansåg att skolan var en gemenskap där eleverna skolan skulle involveras i meningsfulla aktiviteter och samarbete med varandra för att lösa problem. Läraren och eleven ska delta i en gemensam enhet. Han menar på att man lär sig genom en kommunikationsprocess där eleven integrerar med andra ändamålsenliga aktiviteter eller utforskningar av ett intresse som är gemensamt.  (Phillips & Soltis, 2010)

Kritik

Det är svårt att kritisera Dewey och hans tänkande på lärande och utveckling. Han är en stor del av hur man ser på lärande idag. Jag tycker det är bra att vårt tänkande där individen står i centrum, ifrågasätts och att man ser lärande, som en process i en grupp. För det är i gruppen som mycket känns meningsfullt. Det är i vår sociala omkrets vi får reda på vad som är viktigt att veta. Vad som känns meningsfullt samt har betydelse.

Locke och Dewey

Det är två motsatser, som tillsammans ändå kan ge en bra lärogrund och kompletterar varandra. Locke som gör oss uppmärksam på hur vi genom olika bakgrunder har olika erfarenheter av saker. Det kan ge oss en inblick i varför vi kan olika saker och har olika referenser. Han målar upp en visserligen förenklad bild av hur lärande går till och skapas, men det är ändå en bild som gör det till viss del greppbart. Han ger oss något att ifrågasätta och forska vidare på. Man får tänka på att han levde 1632-1704 och är ändå aktuell än idag. Dewey kan få oss att se på hur lärandet ska ta oss vidare till mer kunskap och hur vårt samhälle påverkar oss i vad vi tycker är viktigt att lära. Det är viktigt att hitta något, som känns meningsfullt för att vi ska lära-/utvecklas och bilda kunskap. Dewey ser också vår egen aktiva roll i lärandet. Kunskap för individ och i grupp ska vara något, vi vill och strävar efter. I ett klassamhälle är det viktigt att lägga upp undervisningen olika för att alla ska få möjligheten att känna skolan, som meningsfull. Samtidigt är det viktigt att ha ett gemensamt mål där utveckling och lärande ska stå överst.

Att lära sig jobba inom vården

Det är något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har själv jobbat som undersköterska i 8 år. Det är ett jobb där man ständigt kan utvecklas och ger ett livslångt lärande. Ingen dag behöver vara den andra lik. Om vi ska ta Lockes syn på lärande, hade jag näst intill varit färdiglärd efter min utbildning till undersköterska. I mitt jobb har jag skaffat mig små idéer, som bildat erfarenheter och sammanhang med tiden. Han ser den lärande som något passivt vilket innebär att varje gång det kommer en ny boende eller något nytt inträffar får man lite av en chock. Man får erfarenheter under årens lopp, men Locke ger mig som lärande inget utrymme för att själv vilja utveckla eller utvecklas i mitt arbete. Om man istället ser till Deweys perspektiv om att lärande är socialt och det gäller att skapa sig en mening. Jag kan själv söka kunskap aktivt och kan vara en hjälp för mina kollegor. Det är av stor vikt att kunna jobba i grupp, anpassa sig till både sina vårdtagare och medarbetare. Ens utvecklig och lärande anpassas till viss del av behovet i gruppen och vårdtagaren. Kommer det en ny vårdtagare med nya behov så skapas ett nytt lärande.  När en ny vårdtagare kommer, gäller det att kunna få denne att känna sig hemma. Aktivt vara uppmärksam på vad som behövs för att hen ska må, som allra bäst och känna sig trygg. Locke har på så sätt rätt i att erfarenheter ger ett sammanhang, att man med tiden gör ett bra jobb men han missar mycket när processen är passiv. Processen är väldigt aktiv, där mycket är att söka kunskap, t.ex. att ta reda på vad som ska ske vid en brand eller hur man hanterar ett dödsfall innan det inträffar.

Att leva är ett ständigt lärande och jag gillar Lockes tänkande när det gäller att synliggöra samt förenkla lärandet. Man kan se det som att man bygger med klossar som utvecklas och man bygger på hela tiden. När åren går så får man fylla på detta monument med klossar som kan pusslas samman och byggas på, endast fantasin sätter stopp för lärandet. Men att någon annan skall bygga mitt lärande eller utveckling känns lite tråkigt och tafatt. Personligen vill själv välja vilka färger, former mitt lärande och min utveckling har. Jag vill själv välja vilka områden som innehåller fler bitar än andra, jag vill inte vara beroende av att vänta in att någon ska ge mig kunskap. Som Dewey ser det kan jag välja samt att min omgivning kan ge mig inspiration till vart jag väljer att lära mig mer och söka upp extra kunskap.

Att återkoppla lärandet inom vården med Locke och Dewey. Trots att Dewey ligger mig varmt om hjärtat med sitt tänkande om lärande och utveckling i samhället, tycker jag inte man kan räkna ut Locke helt. Båda tillför sin poäng, med Lockes fina klossar och Deweys val av färger samt möjligheten till ett aktivt deltagande i sin egen utveckling. Jag tycker de samarbetar bra och det blir en väldigt fin bild av det livslånga lärandet. Inom vården går utvecklingen fort framåt genom forskning, skulle du som medarbetare inte vilja göra vården bättre för vårdtagarna eller bara vänta på att något ska hända. För att du ska få erfarenhet som utvecklar dig och din arbetsplats skulle det inte fungera. I mitt arbete som undersköterska så träffar jag ständigt nya människor med olika viljor och behov. Det gör att en öppenhet för ny kunskap och livslångt lärande är något väldigt viktigt. Mitt lärande tillsammans med många andras byggs på och utvecklas till stora monument av olika klossar i väldigt fina självvalda färger. 

Ja, nu är William på dagis sedan ska han till sin pappa så nu väntar en lång vecka.. Dock kommer den gå fort då jag har två individuella arbeten som ska in, ingen rast å ingen ro.. Jag tänkte först å främst läsa lite artiklar idag, imån blir det till att sitta på kontoret å skriva.. Är nästan klar med den ena så blir till att börja skriva den andra å avsluta den första så jag kan finslipa innan den ska in.. Idag har jag fått städat, diskat, tvättat och tvättar just nu täcken i tvättstugan, så den är invigd.. Varit på gymmet å nu sitter jag i soffan med Frasse i knät, och kollar på projekt runway å pluggar under reklamen.. Ska åka å fylla frysen i em, så blir en bra dag, ikväll blir det lugnt med film å räkor med älsklingen.. William har varit underbar som alltid denna veckan, han växer och utvecklas, roligt att se, han förstår å pratar så mycket.. Det blir så tomt utan honom, han gör oss till en familj.. Vi har kollat på ett hus till igår men det var inget att ha och man blir ledsen faktiskt, man vill så gärna att vi ska hitta något så vi kan börja på vårat gemensamma liv.. Det kommer men det är lite frustrerande, vi kanske kollar på 1 el 2 hus i helgen så får vi se.. Vi får hålla tummarna

Kram

”Fostran till lönearbete” är en etnografisk studie om en kamratgrupp bestående av tolv arbetarklasspojkar i industristaden Hammertown. Pojkskolan är en klassisk arbetarklasskola med gott rykte. Paul Willis samlade in materialet mellan åren 1972 till 1975, och han följde pojkarna under de tre sista terminerna på skolan och de sex första månaderna in på arbetslivet.

I boken nämns pojkarna som ”the lads”, vi väljer att kalla de ”gänget”. Gänget är ett klassiskt exempel på bråkiga pojkar, som hörs mest, syns mest, bråkar på lektionerna och har en rasistisk och sexistisk framtoning. Den största anledningen till att Gänget går till skolan är för att ha roligt och det är även deras största driv i livet. Livet ska vara roligt för att vara meningsfullt. Skratt används som ett tecken på status och i flera intervjuer med pojkarna uppkommer meningen ”vi kan få dem att skratta, de kan inte få oss att skratta”. För att vara en del av ett gänget måste man bidra till skratt.

Det är viktigt att representera manlighet. Man ska inom gänget vara sexuellt aktiv, självständig och visa styrka. Trots deras unga ålder, runt 14-15 år, går gänget ofta på pubar, barer och dricker alkohol. Alkohol förekommer även under skoltid, allt för att trotsa lärarna och systemet som motstånd mot auktoriteten. De bryter mot regler, skolkar och några av dem gjorde inbrott i skolan. Det blir inga ordenliga konsekvenser av deras handlingar. I en intervju med en lärare skrivs det om hur svårt det är att hitta ett straff som ger effekt. Lärare och rektorer har begränsade sanktioner och straff att ta till, så det krävs att de används vid rätt tidpunkt. Gänget vill bevisa att de är fria och följer sina egna regler. En del kriminalitet sker även i behov av pengar. Pengar anses vara något viktigt. Många i gänget jobbar extra, för att kunna leva den livsstilen och ha de nöjena som de vill. Jobbet är på riktigt och skolan en ofrivillig semester.
Gänget anser sig vara bättre än de “duktiga” eleverna på skolan. De är modiga, beslutsamma och får genom det livet de lever erfarenheter som de andra eleverna saknar. Erfarenheterna värderar de väldigt högt. De har en överlägsenhet mot andra elever på skolan eftersom de är sexuellt aktiva. Kvinnor ses som ett sexobjekt, som alltid ska vara tillgängliga för männens behov. Skaffar någon flickvän är det viktigt att hon är oerfaren men attraktiv samtidigt som hon ska sköta hemmet.
Jargongen inom gänget är väldigt hård, brutal och de driver ständigt med varandra. Man ska tåla att andra inom gänget hånar en. Våldet är det mest grundläggande i gängets överlägsenhet. En kväll på staden är det inte ovanligt att de kastar glasflaskor på varandra eller provocerar fram ett bråk med andra grupper. Kvällarna slutar ofta våldsamt.

Kopplingar till fabrikskulturen:
Det finns en koppling mellan hur gänget beter sig, ser på livet och fabrikskulturen. Deras språk och erfarenheter liknar dem som finns på verkstadsgolvet och är något som eftersträvas av dem som vill förbli en del av arbetarklass-kulturen. Killarna ska låta och bete sig på ett bestämt sätt för att klara av det tuffa jobbet och klimatet i fabriker.

Rasism:
Gänget uttrycker sig rasistiskt om elever med annan etnicitet för att framhäva sin höga position. De anser sig vara smartare och mer underhållande än de elever de ser som annorlunda. Killarna trycker ner dem med glåpord och våld.

Föräldrarna:
Skolan försöker att få gängets föräldrar att reagera genom brev med information om hur killarna har misskötts sig. Detta ger inte några resultat eftersom föräldrarna inte ser något fel med att stå upp för sig själv och agera ut på det sätt som deras barn har gjort.

Syo och vägledning:
Skolan erbjuder karriärvägledning till eleverna och lärarna påpekar ofta att en dålig attityd inte passar i arbetslivet och att sättet gänget beter sig på kommer försvåra deras chanser att få och behålla ett jobb. Gänget motsätter sig detta och är negativt inställda till karriärvägledning som de påstår inte förstår verkligheten och anser att lärarna försöker ändra på dem som individer så de ska passa in i en mall och bli mer som de “duktiga eleverna”. För gänget så spelar det inte roll vilket jobb de får, bara det är bra betalt och “manligt”.

Statistik:
Efter skolans slut får alla i gänget tämligen lätt jobb. Ett år senare har hälften av dem slutat sitt första jobb. Två har sitt tredje jobb och två har för tillfället inget arbete. Killarna i gänget tar lätt på att byta arbete. Ironiskt nog när verkstadsgolvet har blivit en fängelse, precis som skolan var tidigare var för dem, är enda lösningen utbildning och den vägen är redan stängd.

Paul Willis analys och perspektiv:
För att beskriva gruppdynamiken nämner Paul Willis begreppen genomskådande och begränsningar. Willis menar att Gänget genomskådar instutitioner som skolan och sina möjligheter i den och den här förmågan eftersträvas av Gänget, vilket i sin tur leder till begränsningar till att utvecklas fullt ut. Detta leder att det finns ett ögonblick där arbetskraften representerar frihet och val, vilket på samma gång den innebär en exakt inplacering i ett system som utsuger och förtrycker arbetarklassen. Möjligheten till verklig social rörlighet uppåt verkar så avlägsen att den är meningslös. Willis anser att det är ett vanligt misstag inom skolan att sociala möjligheter kan skapas genom utbildning. Möjligheterna skapas enbart av ekonomins sug uppåt och då för en väldigt liten del av arbetarklassen. Diplom och certifikat bidrar inte till att flytta upp arbetarklassen utan endast behålla de som redan är i toppen.
Sexismen spelar en viktig roll av reproduktionen av ett klassamhälle. Samhället delas upp i två kategorier; “händiga” och “klyftiga” varav det händiga och kroppsarbete förknippas med manlig överlägesenhet och det klyftiga och intellektuella arbetet förknippas med kvinnlig underlägsenhet. Detta förhindrar att den manliga arbetarklassen känner sig förtryckta. Intellektuellt arbete blockeras för Gänget eftersom det ses som feminint. Om kvinnligheten omvärderas skulle man även behöva omvärdera det intellektuella arbetet, vilket skulle leda till en försämring av mannens status och det maskulina arbetet. För Gänget var det viktigt att mannen stod för familjeförsörjningen och kvinnans arbete var endast en liten extra inkomst. Återigen för behålla sin överlägsenhet.

Rasismens hade också en stor del i reproduktionen av klassamhället. Vissa immigrerade rasgrupper tog hårdare och otrevligare jobb som därmed också ansågs vara maskulina. För att bibehålla den rådande hegemonin och förhindra konkurrensen om manligheten fick de jobben lägre status och sågs som smutsiga.

Påtryckningar från föräldrar och vännerna påverkar också Gängets beslut om yrkesval. Kulturen tillåter inte att man läsa vidare eller att man är duktig i skolan. De litar inte på skolan och känner att de inte hör hemma i kontexten. I en av gruppintervjuerna berättar en av killarna att han hade velat bli juvelare, men får direkt kritik från de andra i Gänget som trycker ner honom. En av killarna berättade också att han blev hånad av sin pappa för att han presterade i skolan.


Paul Willis åtgärder:
Man ska se potentialen som finns under attityden och beteendet, samt försöka se det positiva i kulturen och se vad det kan ta med sig istället, för att reagera negativt. Försöka hitta undervisningsvägar som passar deras syn på auktoritet och lärande. Använd det kulturella perspektivet som en hjälp för att kunna se, hjälpa och anpassa undervisningen. För att få med sig Gänget i undervisningen krävs det att lärarna ser hur skolan fungerar utifrån Gängets perspektiv. Små klasser, jobba i grupp och undervisningen måste ge dem något som de tycker är viktigt. Vinkla undervisningen så att den blir meningsfull och ifrågasätt samt synliggör deras synsätt. Uppmuntra till återupptagna studier för arbetarungdomar och arbeta för högre studiebidrag för den kategorin. Paul Willis nämner att en av sina åtgärder är att lärarna och skolan skulle kunna ändra lärardefinitionen genom att uppmana till att delta i utbildningsprogram. Det är viktigt att erkänna att dessa åtgärder endast innebär förbättringar.

Analys och kritik:
Det som vi tycker är viktigt att nämna i Willis studie är att det inte handlar om att se ner på arbetarklassjobb utan belysa reproduktion av klassamhället. Gängets val av arbete är inte ett fritt eller aktivt val trots att det för Gängets del kan upplevas så. Willis har rätt i att skolan är en medelklass institution som gynnar medelklassen. Gänget kan inte klara sig i skolan, och skulle de vilja klara skolan behöver de vara så mycket bättre än de andra eleverna. Dessutom såg industrierna någon positivt med att arbetarna inte var utbildade, då de inte hade möjlighet att ifrågasätta sin lön och ställa krav.
Gänget har på grund av sina begränsningar i samhället inställningen att jobbet ska vara tråkigt och något man gör endast för att tjäna pengar. På det viset blir de alienerade i sin arbetssituation, där de inte utvecklas och det leder inte till ett livslångt lärande.
Vi anser att Paul Willis har gjort en intressant studie som belyser arbetarklassen och även skapar förståelse för dess reproduktion, vilket fortfarande är relevant i dagens samhälle. Dock tycker vi att hans studie är begränsad, genom att att det bara är fokus på vita killar i en speciell skolan. Boken tar inte upp något om andra etniska grupper eller något om den kvinnliga arbetarklassen.
Paul Willis går inte till botten om varför vissa elever kan underkasta sig lärare och feminismen. Varken han eller Gänget i frågarsätter Gängets kultur.
Även om Willis studie fortfarande är relevant, finns det delar som inte riktigt går att applicera på dagens samhälle. Förändringarna på arbetsmarknaden leder till att det i dag inte hade varit lika lätt för pojkarna att få arbete.

Kritik utifrån andra perspektiv:
Paul Willis har ett marxistisk perspektiv men vilar även på Bourdieus kapitalbegrepp. Dock var Bourdieu inte publicerad på engelska och inte tillänglig för Willis för en fördjupning. I Willis åtgärder kan man se liknande teorier som Dewey och Vygotskij står bakom. Det handlar om att ge en meningsfull skola där praktik och teori jobbar tillsammans. Det gäller även för lärarna att ha förståelse för språket och kulturen Gänget använder.
Dess motsats är Behaviourismen som utgår från individen istället för gruppen, och teorin vilar på att varje individ är kapabel till att utvecklas och ta till sig avancerad kunskap. Detta går emot Willis påstående om arbetsklassens disposition till arbetsklassjobb. Behaviourismen sätter inget värde på personliga värderingar som en klasskultur ska vara baserat på, och därmed ogiltiggör själva tanken om en arbetarklasskultur som leder till arbetarklassjobb.

“Monday morning need not imply an endless succession of the same Monday mornings”(Willis, 1977 s 192)

Ja, idag har jag gjort egna bars, höll på att sätta i halsen här om dagen då jag köpte sesam bars för att ha som lite mellanmål i skolan.. Nästan 1000kallorier på 45g, helt sjukt! Typ två rejäla middagar, så nu har jag gjort egna med chasewnötter, hasselnötter, mandel, solrosfrön, linfrön och två äggvitor, rört ihop det, smetat ut det på en plåt å in i ugnen i 15min. Sedan fick dom svalna innan jag smälte över lite 70% choklad, mums! Nyttigare å godare, nu vet jag i alla fall vad jag stoppar i mig, mycket bättre.. Ligger just nu lite sömnlös pga att jag rört mig för mycket de senaste två dagarna, suck.. Gjorde ett gympass igår som var lite hårdare än vanligt då jag hade tid å kände ork å pepp, på kvällen gick jag sedan en långpromenad med svägerskan, idag har jag varit ute på långpromenad med en vän, så trevligt nu när våren är pågång, men värken är hemsk.. Min kropp gillar inte för mycket rörelse, då strejkar den och fibromyaglgin gör sig påmind, jag vill inte äta massa tabletter så blir till att ligga en stund till å testa innan jag får ge mig å stoppa i mig några piller.. Kameran vi köpt är helt grymt bra å längtar till William kommer hem så jag kan ta bilder på honom haha den är med mig om dagarna så får se till å koppla in den till datorn å kanske lägga ut lite bilder här så ni får se.. Nä, nu får jag krypa närmare älsklingen å försöka glömma värken å sova, natti!

Ja, det har varit fullt upp.. Vissa veckor är mer än andra, det var mycket plugg förra veckan.. Mycket nu med men förra veckan kom jag lite efter så blev extra kämpigt men jag klarade det oxå.. Igår var jag å tjejerna på spa på arken hotell konferens å spa, helt fantastiskt, det rekommenderas.. Helt underbar anläggning å längtar redan tillbaka, får bli en dag till hösten.. Frasse har kastrerats vilket är bra men operationen gick inget vidare så vi fick åka tillbaka på lördagen å han fick sövas igen men nu är vi på banan å han hinner läka till fint innan det blir full fräs å William kommer hem igen.. Vi köpte äntligen vår julklapp oxå, en riktig system kamera.. Känns så roligt, älskar att ta bilder så att nu kunna ta riktiga känns grymt bra! Riktiga i bemärkelsen på riktigt bra, med upplösning som är bra när man ska göra saker.. Nu måste jag upp å äta frukost innanskolan, ska försöka skriva snart
Kram

Fy vad hemskt det är när man bara känner sig arg å irriterad.. Jag vet inte vart jag ska ta vägen är bara så arg på ingenting, det bara bubblar av ilska i kroppen.. Livet känns sådär ruskigt jobbigt å frustrerande.. Men men jag hoppas lite lunch med svägerskan hjälper.. Var på gymmet idag efter en veckas uppehåll pga av sjukdom, är fortfarande inte frisk men jag tränar inte så hårt å kroppen behöver det.. Ligger på -10kg fortfarande å det känns skönt men vill ner mer så måste skärpa mig igen men det är så gott med choklad haha huvudsaken är att jag inte går upp utan håller mig å tar en bit i taget, ingen stress, man kan inte göra allt samtidigt.. Nu måste jag andas å ta djupa andetag

Kram

Hade inte varit fel, är så så trött.. Har en bohåleinflammation som gör mig så seg.. Bara man gör minsta lilla så krävs en paus efteråt men på fredag får den utmanas så jag kommer iväg till gymmet ändå.. I helgen så var jag å svägerskan på varbergs spa/kurort/havsbad, SÅ underbart även om en stor besvikelse låg i att bubbelpoolen var under reparation.. Riktigt tråkigt men vi hade det kanon ändå å deras buffé var något av det godaste å bästa jag ätit, hade det varit bubbelpool oxå så hade det varit en solklart 10:a.. Påvägen hem så körde vi förbi Ullared och hittade lite kläder, väldigt fint.. Vi har även nu varit på visning på ett hus som är så kanonfint och jag var lite misstänksam innan men nu är jag övertalad, vi måste bara få lite koll över hur mycket flygplan som startar och landar så man inte blir helt knäpp el att flygplatsen ska byggas ut el så.. Det är lite spännande men jag vill bara flytta in haha hälst igår.. Nu måste jag skynda till skola för lite grupparbete, nice!

Kram

Jag har alltid varit kanske udda men tankspriddheten som fibromyaglgin drar med sig gör att man framstår som "knäpp" el något nära det.. Något fördelaktigt är väll att jag är lite mer medveten om när jag inte reagerar normalt å kan be om ursäkt för det.. En diskution med mig kan vara hemsk på två sätt, antingen hänger jag inte med å förstår verkligen inte vad som pratas om, reagerar fel och kommer inte ihåg samtalsämnet.. Anda sidan kan vara att jag avbryter folk i meningar som dom inte får avsluta för att jag kom på något jag vill säga, jag vill så gärna säga något men vet instinktivt att jag kommer glömma det om jag i te säger det direkt så det blir väldigt konstigt.. Först efteråt kan jag i lugn å ro förstå vad som hänt igentligen å det är så pinsamt, jag har jättesvårt att svara på något någon frågar mig å ofta svarar man bara något som man sedan när man fått tid att tänka efter över vad som sas å vad jag sa å vad jag egentligen menade gör att jag ångrar mig.. Det kan för någon värka helt sjukt å det är det, jag blir så ledsen faktiskt.. Det är jättesvårt att fungerar i en socialgrupp, mina vänner sedan länge förstår tack och lov och jag kan be om förlåtelse om det är något jag sagt å inte menat.. Sedan är det inte bara fibromyaglgin klart utan på denna ofunktionella hjärna har jag ett arv som innebär att jag alltid tror/tycker att jag har rätt och det är oxå svårt att tygla och får mig att framstå som elak i vissa situationer även om inte det är tanken utan det är bara så jag låter el reagerar, finns ingen baktanke med det men vet man inte det så förstår jag att man tycker jag är ruskigt jobbig, det vill jag väldigt gärna be om ursäkt för många gånger men alla orkar man inte, jag hoppas innerligt att de flesta nära mig har ett lite hum om hur det fungerar haha detta med att ha en hjärna som kolasås (känns lite så, segt, väldigt segt) tur att jag har en kärlek som kan ta mig för den jag är och tokigheterna som följer med.. Det är som en förtida demens, skulle inte våga laga mat utan tajmer på spisen el barnlås för risk av köksbrand då jag ofta glömmer att jag lagar mat om jag vara ska kolla till något annat snabbt, sedan är det senaste som jag tycker är riktigt jobbigt å SÅ störande att jag glömmer skölja ur balsamet ut håret, så sjukt störande... Hur svart kan det vara? En gång kom jag till skolan utan att förstå det, pinsamt! Men nu är jag uppmärksam vid kamningen så jag hinner skölja ur det innan jag åker iväg.. Sist la jag mig i ett bad å glömde duscha håret över huvudtaget kom jag på senare när jag tyckte det var så fett fortfarande, suck! Sånt borde sitta i ryggmärgen men ofta får jag inte ihop det alls, får black out.. Tråkigt men sant som tur så har jag en kärlek som kan ta mig rätt å tycker det är ok, samt att han lovat mig ett bra hem när det har gått för långt haha

Hoppas nu får en mysig alla hjärtans dag!

Puss på er!

Ja, den ständiga frågan.. När är det ok att lämna sitt barn på dagis.. Han har tillbaka energin, febern har varit borta ett dygn men förkylningen å hostan är kvar.. Hade jag jobbat så hade han fått gå tillbaka imån men det gör jag inte så får försöka läsa med honom hemma imån så hämtar vi neo på dagis så det blir lite skoj på em.. Nu är vi på älsklingens jobb och William är så rolig för han jobbar haha nu hjälper han till och lagar en generator motor. Det ska läras i tid, han blir inte alls vinklad på intresse å jobb haha härligt när dom snappar upp, han är så söt när han pratar och förklarar, härligt med en hjälpreda i verkstaden..

Kram

Det är många dimensioner för att skapa goda förutsättningar för lärande, så som att deltagarna är motiverade till att lära sig. Minst lika viktigt är att läraren kan stödja olika elevers behov, välja ut innehållet i undervisningen och arrangera den pedagogiska helheten på ett bra sätt. Att även upprätta en viss disciplin och bida till att eleverna specialiserar sig och utvecklas till fungerande samhällsmedlemmar. Det är ett stort jobb som lärare har och författarna till boken Perspektiv på lärande har inte svaret men de vill inspirera till olika sorters tänkande om/till lärande.
Ptatons teroi är att kunskapen är medfödd och finns på plats i vårt sinne när vi föds. För Platon så var lärande en återreningsprocess av något som själen redan sett och tillägnat sig. Man kan via hans teori förklara varför vissa kan lära sig mer än andra. Undervisning för Platon innebär att skapa förutsättningar för erinringsprocessen. Enligt Platon så går det inte att lära sig något som man inte vet sedan tidigare. Han värderade abstrakt tänkande och enl. honom så är det troligare att en person som övats i att tänka klart kan fly från okunskapen och se sanningen genom att använda sitt tänkande.
John Locke utveckade en teori som kom att ha inflytandepå den morderna psykologins tidiga utveckling och bidra till hur utformningen praktiskt utformats än idag. Enligt Locke så kom barnet till världen som ett oskrivet blad men att något ändå måste finnas där för att barnet ska kunna lära. Han insåg att barn föds med vissa biologiska förformade förmågor men att förmågorna vid födseln var overksamma. När barnet är fött så börjar barnet via sina sinnen får erfarenhet av omgivningen och kommer succesivt använda sin förmågor tillsammans med abstrakt tänkande och med tiden på det sättet bygga upp samansatta ideer. Locke bidrog med att få oss att förstå den stora betydelsen som förutsättningar för lärandet.
Det gemensamma för Platon och Locke är att dom såg lärandet som en passiv process, det var Dewey inte sen med att kritisera, han var förespråkare för mera akriva metoder i klassrummet. För att man ska kunna förstå en mening så krävs det inte bara att man kan alfabetet, det räcker inte till förståelse man måste ha en större kunskap än så.
Min sida som är lite andlig gillar tänket Platon har att man för med sig erfarenheter från sitt förra liv, det tror jag allt lite på även om jag inte kan acceptera det helt som en genomgående teori som håller i längden. Jag är inne på aktivt tänkande och utvecklingsmässigt som Säljö tar upp att det är mycket förutsättningar som förändrats för lärande över tid. Vi blir äldre, har mer tid för att ta vara på kunskap och utvecka den.
Att skapa en individ, hur kommer lärandets och skolans roll forma den? Hur mycket mer kan och vill vi lära oss? Leder det ständiga lärandet oss framåt? Eller är det hjulet som uppfinns om om om igen fast på nya sätt och med nya förutsättningar?