pedagogikfia.blogg.se

Fy vad hemskt det är när man bara känner sig arg å irriterad.. Jag vet inte vart jag ska ta vägen är bara så arg på ingenting, det bara bubblar av ilska i kroppen.. Livet känns sådär ruskigt jobbigt å frustrerande.. Men men jag hoppas lite lunch med svägerskan hjälper.. Var på gymmet idag efter en veckas uppehåll pga av sjukdom, är fortfarande inte frisk men jag tränar inte så hårt å kroppen behöver det.. Ligger på -10kg fortfarande å det känns skönt men vill ner mer så måste skärpa mig igen men det är så gott med choklad haha huvudsaken är att jag inte går upp utan håller mig å tar en bit i taget, ingen stress, man kan inte göra allt samtidigt.. Nu måste jag andas å ta djupa andetag

Kram

Hade inte varit fel, är så så trött.. Har en bohåleinflammation som gör mig så seg.. Bara man gör minsta lilla så krävs en paus efteråt men på fredag får den utmanas så jag kommer iväg till gymmet ändå.. I helgen så var jag å svägerskan på varbergs spa/kurort/havsbad, SÅ underbart även om en stor besvikelse låg i att bubbelpoolen var under reparation.. Riktigt tråkigt men vi hade det kanon ändå å deras buffé var något av det godaste å bästa jag ätit, hade det varit bubbelpool oxå så hade det varit en solklart 10:a.. Påvägen hem så körde vi förbi Ullared och hittade lite kläder, väldigt fint.. Vi har även nu varit på visning på ett hus som är så kanonfint och jag var lite misstänksam innan men nu är jag övertalad, vi måste bara få lite koll över hur mycket flygplan som startar och landar så man inte blir helt knäpp el att flygplatsen ska byggas ut el så.. Det är lite spännande men jag vill bara flytta in haha hälst igår.. Nu måste jag skynda till skola för lite grupparbete, nice!

Kram

Jag har alltid varit kanske udda men tankspriddheten som fibromyaglgin drar med sig gör att man framstår som "knäpp" el något nära det.. Något fördelaktigt är väll att jag är lite mer medveten om när jag inte reagerar normalt å kan be om ursäkt för det.. En diskution med mig kan vara hemsk på två sätt, antingen hänger jag inte med å förstår verkligen inte vad som pratas om, reagerar fel och kommer inte ihåg samtalsämnet.. Anda sidan kan vara att jag avbryter folk i meningar som dom inte får avsluta för att jag kom på något jag vill säga, jag vill så gärna säga något men vet instinktivt att jag kommer glömma det om jag i te säger det direkt så det blir väldigt konstigt.. Först efteråt kan jag i lugn å ro förstå vad som hänt igentligen å det är så pinsamt, jag har jättesvårt att svara på något någon frågar mig å ofta svarar man bara något som man sedan när man fått tid att tänka efter över vad som sas å vad jag sa å vad jag egentligen menade gör att jag ångrar mig.. Det kan för någon värka helt sjukt å det är det, jag blir så ledsen faktiskt.. Det är jättesvårt att fungerar i en socialgrupp, mina vänner sedan länge förstår tack och lov och jag kan be om förlåtelse om det är något jag sagt å inte menat.. Sedan är det inte bara fibromyaglgin klart utan på denna ofunktionella hjärna har jag ett arv som innebär att jag alltid tror/tycker att jag har rätt och det är oxå svårt att tygla och får mig att framstå som elak i vissa situationer även om inte det är tanken utan det är bara så jag låter el reagerar, finns ingen baktanke med det men vet man inte det så förstår jag att man tycker jag är ruskigt jobbig, det vill jag väldigt gärna be om ursäkt för många gånger men alla orkar man inte, jag hoppas innerligt att de flesta nära mig har ett lite hum om hur det fungerar haha detta med att ha en hjärna som kolasås (känns lite så, segt, väldigt segt) tur att jag har en kärlek som kan ta mig för den jag är och tokigheterna som följer med.. Det är som en förtida demens, skulle inte våga laga mat utan tajmer på spisen el barnlås för risk av köksbrand då jag ofta glömmer att jag lagar mat om jag vara ska kolla till något annat snabbt, sedan är det senaste som jag tycker är riktigt jobbigt å SÅ störande att jag glömmer skölja ur balsamet ut håret, så sjukt störande... Hur svart kan det vara? En gång kom jag till skolan utan att förstå det, pinsamt! Men nu är jag uppmärksam vid kamningen så jag hinner skölja ur det innan jag åker iväg.. Sist la jag mig i ett bad å glömde duscha håret över huvudtaget kom jag på senare när jag tyckte det var så fett fortfarande, suck! Sånt borde sitta i ryggmärgen men ofta får jag inte ihop det alls, får black out.. Tråkigt men sant som tur så har jag en kärlek som kan ta mig rätt å tycker det är ok, samt att han lovat mig ett bra hem när det har gått för långt haha

Hoppas nu får en mysig alla hjärtans dag!

Puss på er!

Ja, den ständiga frågan.. När är det ok att lämna sitt barn på dagis.. Han har tillbaka energin, febern har varit borta ett dygn men förkylningen å hostan är kvar.. Hade jag jobbat så hade han fått gå tillbaka imån men det gör jag inte så får försöka läsa med honom hemma imån så hämtar vi neo på dagis så det blir lite skoj på em.. Nu är vi på älsklingens jobb och William är så rolig för han jobbar haha nu hjälper han till och lagar en generator motor. Det ska läras i tid, han blir inte alls vinklad på intresse å jobb haha härligt när dom snappar upp, han är så söt när han pratar och förklarar, härligt med en hjälpreda i verkstaden..

Kram

Det är många dimensioner för att skapa goda förutsättningar för lärande, så som att deltagarna är motiverade till att lära sig. Minst lika viktigt är att läraren kan stödja olika elevers behov, välja ut innehållet i undervisningen och arrangera den pedagogiska helheten på ett bra sätt. Att även upprätta en viss disciplin och bida till att eleverna specialiserar sig och utvecklas till fungerande samhällsmedlemmar. Det är ett stort jobb som lärare har och författarna till boken Perspektiv på lärande har inte svaret men de vill inspirera till olika sorters tänkande om/till lärande.
Ptatons teroi är att kunskapen är medfödd och finns på plats i vårt sinne när vi föds. För Platon så var lärande en återreningsprocess av något som själen redan sett och tillägnat sig. Man kan via hans teori förklara varför vissa kan lära sig mer än andra. Undervisning för Platon innebär att skapa förutsättningar för erinringsprocessen. Enligt Platon så går det inte att lära sig något som man inte vet sedan tidigare. Han värderade abstrakt tänkande och enl. honom så är det troligare att en person som övats i att tänka klart kan fly från okunskapen och se sanningen genom att använda sitt tänkande.
John Locke utveckade en teori som kom att ha inflytandepå den morderna psykologins tidiga utveckling och bidra till hur utformningen praktiskt utformats än idag. Enligt Locke så kom barnet till världen som ett oskrivet blad men att något ändå måste finnas där för att barnet ska kunna lära. Han insåg att barn föds med vissa biologiska förformade förmågor men att förmågorna vid födseln var overksamma. När barnet är fött så börjar barnet via sina sinnen får erfarenhet av omgivningen och kommer succesivt använda sin förmågor tillsammans med abstrakt tänkande och med tiden på det sättet bygga upp samansatta ideer. Locke bidrog med att få oss att förstå den stora betydelsen som förutsättningar för lärandet.
Det gemensamma för Platon och Locke är att dom såg lärandet som en passiv process, det var Dewey inte sen med att kritisera, han var förespråkare för mera akriva metoder i klassrummet. För att man ska kunna förstå en mening så krävs det inte bara att man kan alfabetet, det räcker inte till förståelse man måste ha en större kunskap än så.
Min sida som är lite andlig gillar tänket Platon har att man för med sig erfarenheter från sitt förra liv, det tror jag allt lite på även om jag inte kan acceptera det helt som en genomgående teori som håller i längden. Jag är inne på aktivt tänkande och utvecklingsmässigt som Säljö tar upp att det är mycket förutsättningar som förändrats för lärande över tid. Vi blir äldre, har mer tid för att ta vara på kunskap och utvecka den.
Att skapa en individ, hur kommer lärandets och skolans roll forma den? Hur mycket mer kan och vill vi lära oss? Leder det ständiga lärandet oss framåt? Eller är det hjulet som uppfinns om om om igen fast på nya sätt och med nya förutsättningar?

Helt slut men William är vaken sedan en timma.. Har är förkyld å hosta, kan man inte bara få vara frisk å ev lite rinnande näsa bara.. Tycker det är så jobbigt för han är ju pigg så man vill lämna till dagis så man får pluggat idag.. Har en del att göra, samtidigt så tycker jag det är så pinsamt att lämna hostig William, man vill inte smittas.. Mer i alla fall, det finns tillräckligt många som lämnar sina barn tidigt på dagis så ingen blir frisk,. Varit en kanonhelg i alla fall så får vi ge detta någon timma.. Huset vi kollade på gick upp i pris så att vi hoppas av, nu siktar vi på nästa..

Kram

Lyckan är total, så skönt när han är hemma igen.. Vi har bakat piroger till middag och av någon konstig anledning gillar han å äta mjöl, när blev det gott? Fick pirog-inspiration från programmet hela England bakar som går på tv:N.. Fastnade för hela Sverige bakar när det gick men det får duga för nu.. Efter lite mat i magen så leker alla mina tre killar i Williams rum, så härligt när man hör detta ljud.. Det blir mer hemma då när det är lite fart.. Imån får vi se vad som händer, William vill leka med sin kusin så vi får väll se vad vi får till, blir i alla fall melodifestivalen på kvällen.. På söndag ska vi göra ett besök till på huset vi lagt bud på, pappa ska vara med som besiktningsman och se om det är något att ha.. Blir roligt att åka dit igen på dagtid, spännande när det händer lite.. Nu ska vi busa vidare här hemma!

Kram

Tänkte jag skullr börja denna bloggen med min uppsatts jag skrev för kursen Pedagogik utbildning, ideologi och skolning:

Segregeringen ökar och klyftan växer, kan det vara en del av orsaken till SD:s växande stöd?

"Det behövs ett parti som värnar om de som vill jobba och göra rätt för sig. Det har spårat ur detta med rasismrädslan. Vi svenskar få flytta oss och avvara traditioner vi har haft i århundraden bara för att det anses som störande för invandrarna. Jag värnar för svenska seder och traditioner, kan vi inte ta hand om de som finns i Sverige, kan vi inte ta emot fler. Bidragen haglar fram från höger och till väster och Sverige blöder."

Denna person som skrev detta intressanta inlägg på facebook är själv adopterad från Iran, har inget heltidsjobb men hen har ett stort ekonomisk, socialt och kulturellt kapital och helt uppvuxen i Sverige. Detta gör att hen kanske med sina stora kapital ändå är i övre samhällskisktet och inte känner någon närhet till segregeringens ”lägre” skikt. Klyftorna ökar och normaliteten och makten blir allt mer osynlig, är detta en slump eller finns det något förklarligt till att SD:s stöd ökar samtidigt som segregeringen ökar och klyftan växer? 

Kan man verkligen skylla allt på invandrarna och invandringen? Det är nästan lika komiskt som Grotesko´s (en komikergrupp) uppträdande där de skyller allt ont som händer i världen på bögarna. Där är det däremot så självklart att det är på skoj, men här är det någon som påstår att mestadels av våra bortfall av traditioner är invandrarnas fel, kan det inte vara så att kyrkan inte har så stor makt längre och intressen ändrats? Att allt mer och mer är individanpassat? Vi vill skapa nytt och utvecklas, sanningar förändras med tid och samhälle. 

Thurén (2010 s.129-134) säger att alla sanningar är provisoriska och om ett påstående strider mot etablerad forskning behöver inte innebära att det är felaktigt. Men det kan kanske vara rimligt att det testas noggrant. Man kan undra om hen har testat denna nya sanning noggrant innan hen tog den till sig, det tror inte jag.

Att bidragen ökar som hen påstår i sin skrivelse är till viss del sant det kan vi läsa om i Dahlstedt, Schierup & Urban (2007 s.27-78) men där kan vi även läsa att det inte är bara handlar om invandrare utan det är nya former av fattigdom som vuxit fram från 1980-talet och framåt, men att invandrare är en väldigt utsatt grupp då de kan ha svårt med språket och inte är insatt i det svenska samhället. Antalet hemlösa ökar, arbetslösheten ökar och arbetsersättningen sjunker, det blir fler ensamstående och då främst mammor som lever fattigt. Segregeringen ökar och det finns fattiga och rika områden som resulterar i väldigt olika förutsättningar i samhället. Det blir en svårighet att ta sig ur den ”onda cirkeln”, bidragscirkeln, när medborgarskapet handlar om utbildning, arbete, inkomst samt medverkande i politiken. 

Dahlstedt et al. (2007 s.57-78) tar upp innebörden av social exkludering som ett “beskuret medborgarskap”. Med det menas ett tillstånd där vissa grupper systematiskt förnekas det minimum av ekonomiska, politiska och sociokulturella resurser. Något som gör det möjligt att upprätthålla en socialt acceptabel tillvaro, att de inte har rätten till att delta i samhället som fullvärdiga medlemmar. Man får alltså en beskuren del av det som är ett medborgarskap. Det kan till exempel vara så att man inte har tillgång till ett skyddsnät (som ger en socialt acceptabel tillvaro) vilket staten faktiskt garanterat, samtidigt som man som andra är tvungen att betala skatt. Att själva grunden för ett socialt medborgarskap bygger på jämlikhet, omfördelning och politisk delaktighet gör att det finns en stor risk för att det blir mindre legitimt att befinna sig utanför lönearbete, att samhällets ansvar för varje medborgares rätt till skälig välfärd urholkas. De välfärdsstatliga förändringarna har en rad konsekvenser för idealet om en fungerande demokrati och särskilt hårt drabbas invandrare och deras barn. 

I ett samhälle där lönearbetare ses som ända möjligheten till social inkludering ökar pressen på varje medborgare att anta vilka arbets- anställningsförhållanden som helst. Man kan här se

politiska motiv som har påverkat vår välfärdssituation. Det kan möjligen härledas till en slags marknadsanpassning av både samhälle och individ där globalisering innebär att Sverige vill bli en konkurrenskraftig nation och vi rör oss ifrån en kollektiviserad, emot en mer individualiserad, bild av den goda medborgaren. (Dahlstedt et al. 2007 s. 27-55) 

Skolan har en stor inverkan på oss, när segregeringen ökar så påverkas även den. I skolverket (2009 s.14-78) beskrivs 1990-talet som inledningen till ett systemskifte för skolan, som gemensam nämnare fanns decentralisering. På kort tid förändrades skolan från ett av världens mest centraliserade system till de mest avreglerade. Kommunerna tog över huvudmannaskapet och inom kommunerna skedde i sin tur decentralisering av ansvar till skolenheterna och rektorerna. Det gavs möjligheter för elever och föräldrar att välja skolor, samt att starta friskolor som var vinnst drivande. Skolors elevsammansättning har blivit mer homogen och skillnaden mellan skolor och olika elevgrupper och deras resultat har blivit större, utifrån såväl betyg som internationella provresultat. Föräldrars utbildningsnivå är den faktor som starkast påverkar betygsutfallen och har dubbelt så stort förklaringsvärde som kön å etnicitet. Det framgår att effekten av elevernas sociala bakgrund har ökat markant från 1991-2001. Individuella arbetsformer tar allt mer tid i anspråk medan undervisning i helklass får mindre utrymme. Lärandet har blivit ett individuellt projekt. Individualisering kan påverka elevernas resultat i både positiv och negativ riktning beroende på hur det definieras och hur det konkritiseras i undervisningen. En individualiserad undervisning förutsätter ett synsätt där skolan har ett ansvar för att alla elever lyckas i motsats till att eleven själv bär ansvaret för sitt lärande. 

Detta tycker jag är ett täcken på att elever som går i skolor i segregerade områden är väldigt utsatta. Utbildade föräldrar med kunskap och vetskap om vad utbildningen betyder i vårt samhälle, flyttar sina barn till andra skolor. Det gör att barnen som blir kvar i skolan med låg status får en tuffare tid och de homogena grupperna leder till att de inte har någon som kan hjälpa till och få upp klassen, det finns ingen kamrat effekt. Det blir svårare att hitta motivation till skolan, motivation till att klara av skolan är det som behövs och har du inte föräldrar som kan hjälpa dig med motivationen och med vägledning så kan känslan bli att det inte gör någon nytta. Det är ingen idé att gå i skolan för det ger inget, känslan av att man ändå inte kommer bli något eller komma någon stans, vi och dom känslan förstärks. 

Mekonnen (1999 s.1-20) tar upp den pågående debatten om mångkulturell utbildning och utbildningsmotivation bland invandrarungdomar för att söka förklaringar som betonar kulturella skillnader. Han menar på att nu när den mångkulturella skolan görs till en fråga om ungdomar med ”andra kulturer” så har debatten redan stigit in i en form av exkluderande rasifierad diskurs, där svenska vita ungdomar görs till normen för utbildningen och utomeuropeiska, färgade och muslimska ungdomar görs till avvikare från normen. Att det ses som den rådande normen för utbildning  innebär att en vit, manlig och västerländsk överordning och en konstruktion av vita, manliga och nationella privilegier blir centralt. Detta är också något som ligger underförstått och när det privilegiet utmanas som det gör nu så blir det ett fokus på ”de andra” och skillnader förstärks istället för likheterna vilket också är ett led i segregeringen och ökade klyftor. 

Nordgard (2004 s.199-219) tolkar hur Ziehe ser på ungdomars sitts idag. Att informaliseringen har givit oss svårigheter när det gäller att avskärma oss från information och en valfrihet som gör att vi ska skapa vår egen identitet och värderingar. Denna fokusering på individen på en samhällelig nivå som bidrar till ett utbrett jag- tänkande på individnivå. Ett jag- tänkande som inte alltid är så lätt att få ihop i praktiken. 

Att söka sin identitet är viktigt idag, att vara en individ. Det ger oss personligen ett stort ansvar och är inte alltid lätt. Det i samband med att segregeringen ökar så ger det ett ökat misstroende för ”de andra”. Vi och dom ökar samt att normen blir mer osynlig. Normen styr oss och den utgår vi ifrån dagligen och utan den blir det svårt men när den är så självklar så

att vi inte ens reagerar över den. Då kan den också bli farlig på så sätt att vi redan innan har en uppfattning som vkan bli väldigt svår att ändra på. För en skolas del kan detta betyda mycket, vi kan läsa i Dahlstedt et al. (2007 s.213-240) där han intervjuar en rektor som beskriver att man inte vill ha sin skola nämnd som mångkulturell för det blir väldigt svårt att få blandade klasser och att många väljer att flytta sina barn till andra skolor främst pga. av rädslan för att barnen ska få svårt med språket. Detta kan leda till nedläggning el långvarit dåligt ryckte. 

Själv så bor jag i en förort och jag kan se detta tydligt, det är de som inte har möjlighet att flytta när barnen börjar skolan som går kvar. Vetskapen om vad som finns att byta till, möjligheter att hämta och lämna har en stor betydelse. Vi kan relatera till vikten av Bourdieus olika kapital som Olesen (2011 s.141-170) tolkar. Att äga kapital innebär att besitta makt, kapital kan existera i olika former, det kan exempelvis vara ekonomiskt (pengar, materiell rikedom), socialt (kontakter, nätverk) eller kulturellt (kultiverat beteende, kunnighet, titlar, diplom). Ett symboliskt kapital är ett grundläggande begrepp här och definieras av vad olika sociala grupper känner igen och vad som är värdefullt och tillskrivs värde. Man kan med hjälp av vissa kapital tillhöra olika samhällsgrupper eller klasskikt. Har man t.ex. inte ett ekonomisk kapital kan detta i vissa sammanhang kompletteras av ett socialt eller kulturellt kapital för att man ska vinna acceptans och makt. Andra viktiga begrepp som tas upp är fält och habitus. Ett fält är i olika kontext ett socialt rum som uppstår när olika individer träffas. Habitus är mitt sätt att agera, vara och prata, helt enkelt en del av min personlighet. Detta påverkar oss mycket i livet och ger oss olika förutsättningar redan från början. 

Thurén (2010 s.147-157) skriver om att kunskap är makt enl. den brittiske filosofen Francis Bacon redan på 1600-talet. Den som har kunskap har därigenom makt, den okunnige är maktlös. Men makt är också kunskap. Den som har makt har också makt över kunskapen, makt över vilken kunskap som ska tas fram och över hur den ska användas. Makt över människor och deras tankar och vad som ska anses vara kunskap. Det är inte ovanligt att människor som i en utomståendes ögon är förtyckta, accepterar förtrycket som något naturligt. Skälet är att vi alla är inskolade, socialiserade i vårt samhälle och att vi sedan vi var barn har lärt oss vissa "sanningar" som vi inte ifrågasätter. Alla medlemmar i ett samhälle har i viss mån samma förförståelse, både rika och fattiga, mäktiga och maktlösa. Detta kan också påverka att SD:s stöd ökar då invandrare kan ses som annorlunda. Med andra seder och inte helt fullt ut gör som det vi ser som självklart i vårt samhälle, olikheter blir tydligare och det blir främmande och hotfullt. 

Foucault är en konsekvent förespråkare för åsikten att makten styr kunskapen. Men makten kan enligt honom inte preciseras som klassmakt, statsmakt eller någon annan form av makt. Makten är utspridd och svårgripbar. En vesäntlig form av makt är makten över språket, över sättet att uttrycka sig, över diskursen. Foucault studerar hur makten och  makthavarna sätter sin prägel på olika diskurser och hur vår verklighetsbild präglas av vårt språk. Maktutövning handlar inte så mycket om lögn som om önsketänkande och önsketänkande är ofta omedvetet. (Hermann 2011 s.83-113)

I Börjesson, Palmblad & Wahl (2005 s.50-80) så tar dom upp Governmentality-perspektivet som både utmanas och kvalifiseras av såväl den socialreformiska och den nylberala historebeskrivningen kring ett allt gämlikare samhälle. Fri är endast den medborgare som vill och har förmåga att anpassa sig till bestämda normer för civilicationen. Uppfyller man inte dessa medborgarskapsvilkor så riskerar man att bli föremål för interventioner från samhällets sida som förmedlas via människoexperter. Begreppet syftar till att beskriva hur regeringar producerar subjekt som är ämnade att genomföra regeringens förda politik samt att förklara hur teknik, mentalitet och rationalitet genom själva styrelseprocessen verkar. Alla förväntas idag vara lojala med expertdefinitioner och ta ansvar för vår hälsa och vårt liv. Bara de som klarar sig undan korrektion och gör det rätta kan åtnjuta medborgarskap. Nu idag så ska

experterna göra medborgarna delaktiga i förändrningsprocessen tex. för skoleleven ser man detta genom utvecklingssamtal, egen veckoplanering samt att ta eget ansvar för sitt lärande. Allt ansvar läggs idag på individen så som får stå för sina handlingar, beteenden och önskningar. Man kan inte längre skylla på samhället om det går snett i livet, mot varje åkomma föreslås tex. självdiceplin och självförtroendehöjande arbete. 

"Om man inte vill så är det för att man inte kan; om man inte kan är det för att man inte vill" (Börjesson, et al. 2005 s.67)

Viljan blir med detta väldigt centralt och det problem som experten måste jobba med. Därför är diskursen lika påtvingad experten som den är klienten. Slutmålet i Governmentality-perspektivet är att åstakomma en samklang mellan den enskildes viljor och samhället normer, som ger sig i uttryck för en kulturell homogeniseringsrörelse. (Börjesson, et al. 2005 s.50-80)

Sambandet mellan ett ökande medhåll för SD och ökande klyftor är inte så konstigt tycker jag. Klyftorna ökar, arbetslösheten ökar, rika får det bättre och fattiga sämre, vi och dom blir en del av vardagen. Man ska uppfylla sitt kall, ”skapa” sin egen individ samt passa in i normen utifrån sina förutsättningar och de förutsättningarna sätts redan i skolan. Marxismen har lärt oss att det finns en central koppling mellan samhällets struktur och utveckling samt även de socialiseringsvärden vi utsätter våra barn och ungdomar för. (Hermann 2011 s.17-56)

Vi ska följa en norm som gör det lättare att se skillnader än likheter. Man ska klara det individuellt och alla får kämpa på sitt sätt och när allt kan skyllas på individen blir det lätt att skylla ifrån sig. Eftersom det är många invandrare som är utsatta så blir det lättare att dra alla över en kam. Det är inte lätt att bli en egen individ och klara allt under olika kontexter. När vi och dom tänket samt klyftorna ökar och man känner ett behov av att skylla på någon så är det lättast att skylla på de man har minst gemensamt med, det som är främmande. När dessutom ekonomin är dålig och det påverkar både det övre och undre skiktet i samhället så kan ett pari som SD få ökad sympatisering. 

Det finns heller ingen tydlig makt idag som förr, ingen auktoritet som säger hur du ska göra utan det ska vara ens egna beslut och det finns många experter där för att hjälpa oss ta det rätta beslutet. Men det är upp till oss själva att göra det och komma fram till vad det är. Det är vägvisning som gäller idag, vi får olika val att välja mellan. Redan i valet av vilken skola eller bostadsort ger oss vissa förutsättningar och är val som kommer göra påverkan. Det krävs även rätt folk runtom dig med kontakter för att kunna välja och sedan stötta. Det gör att klyftan ökar å växer sig starkare, det blir svårare att ta sig mellan sidorna. För att du som individ ska kunna bli något som enligt normen anses som bra så krävs det att du har rätt omgivning, ett bra fält där du kan ta dig fram. Att det är lätt att sprida budskap och påvisa orättvisor utifrån olika synvinklar gör det också till en anledning att stödet för SD ökar, som tex. Facebook i det här fallet. Det är lättare att profilera sig och när man matas med information från olika håll dagligen så blir det svårare att avgöra vad som är hönan och vad som är ägget. Så mer information om likheter, belys normen och ifrågasätt den, gör den osynliga makten synlig eller ialla fall förstårlig. Det är bra väganvisningar som jag anser är väldigt viktiga för att få förståelse om varför SD är där de är och med det kanske vi även kan komma närmare en lösning till vad som börs göras egentligen istället för att bara skylla på invandrarna/invandringen. 

Mitt första inlägg.